Anatomi-Lexikon

Andningen

Synonymer

Lungor, luftvägar, syreutbyte, lunginflammation, bronkialastma

Engelsk: andas

definition

Andning behövs för att förse kroppen med syre.
För att göra detta absorberar kroppen syre från luften genom lungorna (Pulmo) och släpper ut det igen i form av koldioxid (CO2).
Andningsregleringen är föremål för komplexa kontrollmekanismer och åstadkoms av många olika muskelgrupper.

Andningskedja

Andningskedjan är en viktig process som äger rum i mitokondrier. Det handlar i grunden om energiproduktion. Så kallade reduktionsekvivalenter (NADH + H + och FADH2) bildas av komponenter i vår mat, såsom socker, fett och protein, innan andningskedjan. Dessa reduktionsekvivalenter används sedan i andningskedjan via olika komplex för att producera ATP (adenosintrifosfat).

Andningskedjan består av 5 komplex som ligger i det inre mitokondriella membranet. Enkelt uttryckt är en protongradient uppbyggd över de fyra första komplexen. Detta innebär att det finns många protoner utanför membranet och därmed uppstår en obalans. För att kompensera för denna obalans riktas flödesriktningen mot det inre av membranet. Det femte komplexet i andningskedjan använder detta tryck och använder protonflödet för att producera ATP.

ATP är en universell energileverantör och krävs överallt i vår kropp (till exempel för muskelaktivitet eller kemiska processer i celler). Totalt kan 32 ATP produceras från en sockermolekyl, som sedan kan användas. Om andningskedjan inte längre är aktiv har detta allvarliga konsekvenser. Så kallade cyanider, även kända som hydrocyansyra, hämmar andningskedjan och förhindrar därigenom bildandet av ATP. Detta leder till döden på kort tid.

Du kanske också är intresserad av detta ämne: Cellandning hos människor

Andningsvägar

Musklerna som arbetar för att säkerställa att luft strömmar in i och ut ur lungorna kallas andningsmuskler.

Den viktigaste andningsmuskulaturen är membranet. Det är en kvasi ringformad, platt muskel som bildar gränsen mellan bröstkorg och bukhinna och är fäst vid kanten av bukväggen och ryggraden.
När membranet är avslappnat böjer den mellersta delen som en halvklot i bröstet, eftersom det finns mindre tryck här än i buken. Om musklerna nu är spända sjunker membranet och blir nästan horisontellt. Detta ökar volymen i bröstkorgen (bröstkorgen) och därmed i lungorna.
Detta innebär att trycket i lungorna är lägre än i luften. Detta undertryck representerar drivkraften för tillströmningen av luft (inandning, inspiration). Delar av interkostalmusklerna och individuella muskler i axelbältet kan, beroende på hållning, stödja inandning (hjälpandemuskler).

Läs mer om ämnet:

Diafragmatisk andning
Andning i buken

Illustration av lungorna

Figur andningsorgan med höger och vänster lungor framifrån

Höger lunga -
Pulmodexter
Vänster lunga -
Pulmo olycksbådande
Näshålan - Cavitas nasi
Munthålan - Cavitas oris
Hals - Svalg
Struphuvud - struphuvud
Luftrör (ca 20 cm) - Trakea
Bifurcation av luftstrupen -
Bifurcatio tracheae
Höger huvudbronkus -
Bronchus principalis dexter
Vänster huvudbronkus -
Bronchus principalis sinister
Lungspetsen - Apex pulmonis
Övre lob - Överlägsen lob
Lutande lungklyfta -
Fissura obliqua
Nedre lob -
Sämre lob
Lungans nedre kant -
Margo underlägsen
Mellanlob -
Lob medius
(endast på höger lunga)
Horisontell klyft lunga
(mellan övre och mellersta lober till höger) -
Horisontell spricka

Du hittar en översikt över alla Dr-Gumpert-bilder på: medicinska illustrationer

Aktivering av hjälpmusklerna

Alla känner bilden av en utmattad idrottsman som aktiverar sina hjälpandemuskler genom att luta sig framåt och stödja sin överkropp med händerna på låren. Detta ger de extra andningsmusklerna ett mer fördelaktigt hävstångsförhållande och kan ventilera lungorna väl, vilket sparar ansträngning.

Om inandning sker genom aktivt arbete är det vettigt om kroppen använder den energi som tillhandahålls för utandning.
Och det är precis vad kroppen gör, åtminstone i vila. Membranet slappnar av och återgår till sitt viloläge med krökningen i brösthålan. Detta ökar trycket där och luften pressas ut ur lungorna. När andningsfrekvensen ökar måste tiden för andning minska. Då använder kroppen sina utandningsmuskler. Delar av interkostalmusklerna, men även magmusklerna, är avgörande här.

Du kanske också är intresserad av detta ämne: Andning i bröstet

Alla andningsmuskler

Inandningsmuskler (inspirerande muskler)

Membran = viktigaste andningsmuskler
Musculi intercostales externi (yttre interkostal muskler)
Levatores costarum muskler (revbenshissar)
Skala muskler
Serratus posterior överlägsen muskel
Serratus främre muskler (främre sågmuskel)
Rectus abdominis muskel (rak bukmuskel)

Utandningsmuskler (expiratoriska muskler)

Musculi intercostales interni et intimi (inre intercostal muskler)
Magmuskler
Serratus posterior underlägsen muskel
Retractor costae muskel
Transversus thoracis muskel
Subkostal muskler

Bröstkorgens struktur

Nyckelben
revben
lunga
Bröstvägg
hjärta
diafragman
lever
Mediastinum
Hudartär (aorta)
Övre hålvenen (Vena cava)

Bronkial muskler

De Bronkial muskler har en slags kontrollfunktion för distribution av andningsluft till de enskilda sektionerna. Det är vanligtvis ordnat i en spiral runt luftvägarna och är särskilt många i de små och medelstora Bronker.
Detta är vettigt, eftersom väggarna har mindre brosk ju längre de är borta från nacken och deras diameter kan ändras betydligt mer genom sammandragningar. I bronkierna, som ska få mycket luft, slappnar musklerna av och bronkiernas diameter vidgas. I motsatt fall garanterar spänning av musklerna en minskad diameter och därmed mindre ventilation av lungsegmentet.

Bronkialmusklerna spelar en större, om inte nödvändigtvis önskad, roll Andas ut. Om musklerna är spända och bronchius diameter är smal är det möjligt att inte tillräckligt med luft kan strömma ut ur alveolerna under utandningsfasen. Nu, vid nästa inandning, kommer mer luft in som inte kan rinna ut tillräckligt under nästa andetag. Denna mekanism kommer obstruktiv (= ocklusiv) lungdysfunktion kallad. På lång sikt släcks de drabbade alveolerna bokstavligen - i det här fallet talar man om en Emfysem.

Nu kan du naturligtvis fråga dig själv varför mer luft kommer in när du andas in än du kan andas ut. Anledningen är följande: Vid inandning är det negativt tryck i lungorna, vilket naturligtvis också har en expanderande effekt på bronkierna. Andning utlöses av övertryck i lungorna - detta övertryck komprimerar också luftvägarna.

Bronkialmusklerna är av så kallad typ släta muskler. Det betyder att den fungerar utan medveten kontroll men får sina impulser från den vegetativt (autonomt) nervsystem.

De två delarna av det autonoma nervsystemet (sympatiskt nervsystem (kort: sympatiskt) - parasympatiskt nervsystem (kort: Parasympatiskt nervsystem)) har en meningslös effekt.
Som med alla förbindelser mellan nerver och muskler förmedlas respektive effekt på muskeln av proteiner från cellmembranet (receptorer), som kan omvandla nervens signal till muskel excitation eller avkoppling via en förändring i form.

Under stress och fysiskt arbete sympatiska nervsystemet en signal för avslappning av bronkialmusklerna och därmed för en utvidgning av luftvägarna (bronkdilatation). Detta förmedlas via så kallade beta-2-receptorer, som är belägna på cellmembranet i muskelcellerna.
Vid andfåddhet (dyspné), orsakad av ökad spänning i bronkialmusklerna, ges speciella läkemedel (beta-2-sympatomimetika) som lindrar symtomen, eftersom de imiterar effekten av det sympatiska nervsystemet på receptorerna (mimetiska = imitera).

De Parasympatiskt nervsystem, som är aktiv under vila och sömn, leder till spänningar i musklerna och därmed till en minskning av luftvägarna (bronkokonstriktion).

Det finns andra ämnen som kan få bronkialmusklerna att dra ihop sig, det viktigaste är histamin. Detta histamin frigörs av speciella försvarsceller (så kallade mastceller) som en del av en allergisk reaktion. Mängden histamin är vanligtvis så stor att musklerna kramper. Detta gör patientens andning livshotande svår. Detta tillstånd är känt som en astmatisk attack (astmaattack).

Andningsskillnad hos vuxna och barn

Att andas in en baby och en vuxen är annorlunda på vissa sätt. Men andningsmekanismen är densamma. Inuti livmodern fylls barnets lungor med vätska. Moderns syrerika blod levererar barnet vid den tiden.

Från födseln andas barnet som vuxna genom att expandera och dra ihop lungorna. Andningsfrekvensen ökar hos spädbarn jämfört med vuxna. Medan en vuxen människa andas runt 12-15 andetag per minut, andas en nyfödd cirka 40 gånger per minut.

Hos ett spädbarn kan man bestämma cirka 30 andetag per minut. Det här kan tyckas mycket i början och kan skrämma vissa föräldrar, men snabb andning är helt normalt. Andningsljud är också ett problem. Medan vuxna knappt hör andningsljud och ett visslande eller skramlande vanligtvis hörs när de är sjuka, kan barn ofta höra ljud när de andas.

Detta beror på att slem är svårt att transportera och ta bort från barnet. Vuxna, till exempel, blåser näsan oftare, medan hos spädbarn förblir slem i näsan och kan därmed leda till ljud. Annat än det finns det inga skillnader i andningen.

Du kanske också är intresserad av den här artikeln: Bronkit hos barnet

Andningstekniker för specifika situationer

Andas när du går i förlossning

Arbetets början är den förestående födelsen. När sammandragningarna fortskrider blir intervallen mindre och mindre. Vid denna tidpunkt är det fortfarande viktigt att hålla sig till ett visst andningsmönster. I det här fallet är det lämpligt att andas djupt in i magen i början av en sammandragning och sedan sakta släppa ut luften igen.

Det är ofta bra för kvinnor som undertecknar att göra vissa ljud som "Aaah", "Uhhh" eller "Ohh" för att stödja den långsamma, kontrollerade utandningen av luften. Det rekommenderas också att andas in genom näsan och andas ut genom munnen.

Ta reda på mer om ämnet: De olika typerna av arbete

Andas vid födseln

Under övergångsfasen av förlossningen, dvs när trycket kan kännas på bäckenbotten efter arbetets början, bör inget tryck genereras för att tvinga barnet ut. Av denna anledning rekommenderas ”flämtande” under födelsens övergångsfas. Här andas du ut i många små andetag.

Under födelsens utvisningsfas bör aktiv pressning utföras. I de flesta fall andas du in djupt innan du trycker på och andas sedan ut igen efter att du har tryckt in. Det är dock viktigt att inte hålla andan för länge för att säkerställa syretillförseln. Å andra sidan är det också viktigt att inte andas för snabbt, eftersom detta kan leda till hyperventilering och cirkulationsproblem. I de flesta fall fungerar andningen dock mycket bra intuitivt eller med vägledning. Tips och övningar i fosterklasser kan också hjälpa många kvinnor i förlossningen.

Läs mer om ämnet:

Andas vid födseln
Andningsövningar

Andas under jogging

Andning under jogging är ett ämne som har diskuterats allmänt i sportvärlden. Tidigare rådades människor att hålla en strikt andningsrytm (cirka 2 steg för inandning, 3 steg för utandning). Numera tror man att en stadig rytm tenderar att begränsa löpare och leda till problem. Abdominal andning rekommenderas nu främst. Abdominal andning drivs av membranet, som dras samman och därmed expanderar hela lungorna.

Läs mer om ämnet: Andning i buken

Andningen i bröstet, å andra sidan, utvecklas främst den övre delen av lungorna. Som ett resultat används lungvolymen inte tillräckligt. Det rekommenderas till och med att träna bukandning utanför jogging, till exempel med yoga. Bortsett från det rekommenderas att du andas genom både näsan och munnen. Näsandning har fördelen att luften värms och fuktas via näsans slemhinnor. På grund av den nasala luftvägarnas lilla diameter är andningsvolymen dock begränsad. När du andas genom munnen kan en högre andningsvolym uppnås, men en torr hals är också vanligare.

Ta reda på mer om ämnet: Sy

Andas medan du kryper

Krypningen är en speciell simningsteknik där simmare har huvudet under vatten och vänder ansiktet mot vattenytan för att andas. Andningsåtgärden bör äga rum på kortast möjliga tid, eftersom huvudet har högre motstånd över vatten och därmed gör simmaren långsammare. Huvudet bryter vattenytan i sidled och simmaren andas in. När det gäller hastighet görs andningen vanligtvis genom munnen, eftersom andning genom munnen gör att en större volym luft kan andas på kortare tid.

Läs mer om ämnet: Freestyle simning

Men om du simmar långa sträckor kan munnen och halsen snabbt bli torr. I det här fallet är det bättre att andas in genom näsan. Andas ut medan man kryper sker under vatten. Det är inte nödvändigt att lyfta huvudet över vattenytan och det skulle innebära onödig tidsförlust.

Andas in i rädsla

Alla har känt rädsla någon gång. Hjärtat börjar springa och bröstet känns trångt. Andningen blir också snabbare och grundare. Ibland håller du till och med andan av rädsla. Men det finns också andningsövningar som hjälper mot ångest. Genom att använda andningsteknikerna börjar man slappna av och tillåter inte rädsla att ha så stor kontroll över sin kropp. Först och främst är det viktigt att medvetet andas långsammare. En vuxen person andas cirka 12 till 15 gånger per minut, oftast oftare i en rädd situation.

Man bör försöka få en frekvens på cirka 6 andetag per minut. Detta går hand i hand med att andas in och ut mycket långsamt och djupt. Efter utandning kan du också ta en kort paus tills du känner att du behöver andas in igen. För att sakta ner utandningen är det bra att andas ut genom de lätt stängda läpparna och därmed sakta ner luften. En lång utandning är särskilt användbar för att reglera din andning och kunna slappna av.

Läs mer om ämnet: Andningsövningar för att slappna av

Idealisk andning för att somna

Under en längre tid har den så kallade 4-7-8 andningstekniken blivit mycket populär som sömnhjälpmedel. Det är en speciell andningsteknik som utvecklats av den amerikanska läkaren Dr. Andrew Weil utvecklades. Den bygger på andningsövningar från yoga och sägs ha en mycket avslappnande effekt så att du kan somna inom kort tid. Fördelarna med denna övning är att den är gratis, utan tillsyn och tar mindre än en minut.

Först andas du in genom näsan i fyra sekunder. Sedan bör luften hållas i 7 sekunder. Slutligen bör luften andas ut igen inom 8 sekunder medan tungans spets placeras på taket av munnen, dvs bakom de övre framtänderna. Denna övning sänker pulsen och slappnar av dig. Detta gör det lättare för många människor att somna snabbt. Alternativt finns det andra övningar som hjälper dig att somna snabbt. Grundidén är alltid att du koncentrerar dig på din andning och andas medvetet.

Å ena sidan tvingar detta dig att ignorera dina tankar och bekymmer som hindrar dig från att sova. Dessutom har medveten, lugn andning en avslappnande effekt. Du kan till exempel lägga händerna på bröstet eller magen och medvetet andas långsamt uppifrån och ner. Andningen ska flyta som en våg uppifrån och ner. Sedan släpper du ut luften igen från botten till toppen. Det är viktigt att känna andningsrörelsen med händerna och att fokusera på den.

Läs mer om ämnet:

Andningsövningar som hjälper dig att somna
Svårigheter att somna

Lungsjukdom med andningssvårigheter

astma

Det finns olika former av astma (bronkialastma). Den vanligaste formen är allergisk astma. Här leder ett allergiframkallande irriterande ämne (allergen) till en histamin (se ovan) medierad sammandragning av lunggrenarna (bronkier). Det är karakteristiskt att den inandade luften inte längre kan lämna lungorna. Ett karakteristiskt tecken på sjukdomen är andfåddhet.

Mer information finns under vårt ämne: astma

lunginfektion

Inflammation i lungorna (lunginflammation) orsakas oftast av bakterier. Inflammatoriska infiltrat (immunceller och bakterier) fyller alveolerna, som då inte längre är tillgängliga för gasutbyte.

Karakteristiska symtom är:

feber
att hosta
andnöd

Mer information finns under vårt ämne: Tecken på lunginflammation

KOL

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (sjukdom) orsakas särskilt av rökning. Speciellt är andningen i luften svår på grund av den permanenta sammandragningen av bronkierna. Deras karakteristiska symtom är andfåddhet, expectoration och hosta.

Läs mer om detta: KOL

Lungcancer

Lungcancer orsakas också främst av rökning och leder i de flesta fall till att patienten dör.
Det finns inga typiska symtom som är unika för lungcancer.

Du kanske också är intresserad av detta ämne: Hur känner du igen lungcancer?