RSI-syndrom

introduktion

RSI-syndromet (Repetitive Strain Injury) är en typ av kollektivbeteckning för olika klagomål och smärta baserade på nerver, kärl, muskler, senor och triggerpunkter.
I huvudsak menas klagomål från repetitiva och stereotypa (ständigt repetitiva) rörelser och arbete i underarmen och handen. Ofta finns det flera orsaker till RSI-syndromet bland de drabbade. Vid tysk användning är detta syndrom också ofta känt som musarmen. Tendovaginit brukade nämnas. Idag vet vi att det är mer en kronisk defekt i senorna - en så kallad tendinos.

orsaker

En av de främsta orsakerna till utvecklingen av RSI-syndrom är repetitivt arbete vid skrivbordet. Numera arbetar många människor vid datorn under nästan hela arbetsdagen.
Utrustningen på arbetsplatsen och sittställningen för de drabbade är vanligtvis inte idealisk och leder till långvariga klagomål i rygg, nacke och armar. När du arbetar på datorn inträffar tusentals små rörelser och klick under dagen. Sammantaget påverkar detta underarmen, fingermusklerna och senorna mycket, och dessutom saknas kompensationsrörelser och regelbundna pauser.
I kombination med en felaktig sittställning kan underarmarna också tillräckligt med syre. Dessutom är tangentbordet och musen inte ergonomiskt utformade för de flesta av de drabbade. Med den typiska musen och tangentbordet är handen permanent knuten och vilar inte på en dyna. Detta representerar en permanent irritation under arbetsdagen. En annan faktor som inte bör underskattas är stress. De drabbade kanske inte ens märker det och därmed har ett permanent medvetet spänningstillstånd. Detta påverkar också muskeltonen.

Du kanske också är intresserad av det här ämnet: tendinit

symtom

Patienter som lider av RSI-syndrom rapporterar ofta smärta i händerna, underarmarna, nacken eller ryggen. Dessa beskrivs som piercing och dragning. Denna smärta kan vara akut och mycket allvarlig och leda till oförmåga att arbeta.
Ofta har dessa smärtor blivit starkare under månader och år eller upplevdes mer medvetet. Dessutom kan det bli en försämring under arbetsdagen. Detta betyder att ju längre du arbetar vid skrivbordet eller datorn, desto fler problem och klagomål blir. Förutom smärtan kan stickningar, sensoriska störningar, domningar eller stelhet i fingrarna och deras leder också uppstå. Det finns också möjlighet till spänningar och smärta i området nacke, axlar och huvud.
Förutom de rent fysiska symtomen, märker många patienter hög stress och stress på jobbet. Förekomsten av psykiska hälsoproblem kan vara både ett symptom och en del av orsaken till förekomsten av RSI-syndrom.

Du kanske också är intresserad av den här artikeln: Smärta i pekfingret

Möte med ?

Jag skulle gärna ge dig råd!

Vem är jag?
Jag heter dr. Nicolas Gumpert. Jag är specialist på ortopedi och grundaren av .
Olika tv-program och tryckta medier rapporterar regelbundet om mitt arbete. På HR-tv kan du se mig var sjätte vecka live på "Hallo Hessen".
Men nu indikeras tillräckligt ;-)

För att kunna behandlas framgångsrikt inom ortopedi krävs en grundlig undersökning, diagnos och en medicinsk historia.
Speciellt i vår mycket ekonomiska värld finns det för lite tid att noggrant förstå de ortopediska komplexa sjukdomarna och därmed initiera riktad behandling.
Jag vill inte gå med i "snabba knivdragare".
Syftet med varje behandling är behandling utan operation.

Vilken terapi som uppnår de bästa resultaten på lång sikt kan endast fastställas efter att ha tittat på all information (Undersökning, röntgen, ultraljud, MR, etc.) bedömas.

Du hittar mig:

• Lumedis - ortopediska kirurger
  Kaiserstrasse 14
  60311 Frankfurt am Main

Du kan boka tid här.
Tyvärr är det för närvarande bara möjligt att boka tid hos privata sjukförsäkringsbolag. Jag hoppas på din förståelse!
För mer information om mig själv, se Lumedis - Ortopeder.

terapi

Terapin eller behandlingen av RSI-syndromet baseras till stor del på patientens eget arbete. Läkare, terapeuter eller andra drabbade personer kan lära sig en mängd vardagliga och arbetsrelaterade övningar för stretching, förstärkning och mobilisering som förhindrar att sjukdomen fortskrider.

Det är också en del av terapikonceptet att arbetstiden vid datorn och skrivbordet måste minskas eller distribueras annorlunda under dagen. Skrivbordet måste anpassas till en mer ergonomisk hållning i huvudet, överkroppen och armarna. Dessutom kan arbets- och fysioterapi hjälpa till med andra trick för avkoppling och stretching. Med fysioterapi ingår massagebehandling, mobilisering och värme- eller förkylningsbehandlingar i terapikonceptet.

Förutom utformningen av arbetsplatsen är förändring av livsstilen på fritiden också en del av den. I stället för att sitta och ligga, kräver det mer rörelse genom t.ex. Jogging, cykling, simning eller andra sporter som tvingar holistisk rörelse och förstärkning av kroppen.
För att behandla smärtan kan smärtmedicinering (t.ex. ibuprofen, diklofenak) användas under korta perioder. Detta bör dock inte vara över längre faser, eftersom det inte sker någon förändring i beteende, utan snarare en fixering av smärtan och dess behandling med lämplig medicinering.
Ett annat fokus måste vara att minska stress och belastning. Att lära sig om avslappningsövningar för huvud och kropp kan vara särskilt användbart i svåra och stressande situationer på jobbet. Vidare inkluderar behandlingarna med RSI-syndromet att regelbundna pauser, motsvarande aktivitet, begärs och följs.

Läs mer om detta: Ergonomisk kontorsstol

övningar

Det finns ett stort antal övningar och tekniker för att själv behandla och förebygga detta.
Det är viktigt att du tränar regelbundet och på olika sätt. En central del av övningarna är stretchövningarna för händerna och underarmarna. En gång kan handen övas genom att sträcka till flexion eller täcka. Den andra handen drar in den önskade sträckan. Men det bör inte arbetas med för mycket kraft och våld.

Det har en liknande effekt när båda händerna är placerade mot en vägg med handflatorna. Händerna roteras långsamt. Eller så tar du armarna bakom ryggen och tar tag i den andra fingrarna med ena handen och drar dem långsamt uppåt. Alla tre övningarna sträcker underarmens muskler mycket bra. Förutom fokus på underarmarna, bör hela överkroppen sträckas och tränas, särskilt efter långa perioder av sittande. Hals, axel, överarmar, övre och nedre rygg bör övas.

Fler övningar finns här:

• Övningar på PC: s arbetsplats
• Övningar för att lossa och koppla av

Varaktighet

Många patienter utvecklar RSI under många år.
Smärtan och symtomen utvecklas långsamt och det finns faser där symtomen är bättre och sämre. Vid diagnos av RSI-syndrom och påbörjande av behandling kan ingen fast period ges innan symptomen har försvunnit. Ofta kan problemen kontrolleras genom permanent och regelbunden självterapi. Dessutom är en långsiktig anpassning av sitt- och arbetsvanor en viktig prognostisk faktor.
Men även då kan det förekomma fall där RSI-syndromet inte upplever någon relevant förbättring på lång sikt.

Yrkesskada

RSI-syndromet har ännu inte erkänts som en yrkessjukdom. Grunden för erkännande av en yrkessjukdom är att en direkt koppling mellan aktiviteten, dvs. yrket, och de befintliga konsekvenserna eller sjukdomarna kan upprättas.
Man kan göra detta till exempel med en gruvarbetare som senare i livet kan drabbas av dammslungor eller asbestos. Genom att mäta koncentrationen av asbest eller andra dammpartiklar på arbetsplatsen kan en jämförelse göras med ett vetenskapligt utvecklat maximivärde och på grundval av detta kan erkännande av en yrkessjukdom beviljas. Detta är inte lätt möjligt med ett RSI-syndrom.

Kravet att RSI-syndromet ska erkännas som en arbetssjukdom existerar och uttrycks regelbundet. Det är möjligt att klassificera dessa i förteckning 2101 om arbetssjukdomar; "Sjukdomar i senhöljen eller glidvävnad samt senor eller muskelbindningar". Även ovan är det bara en låg igenkänningsgrad.
I andra länder, t.ex. I Australien och USA kan RSI-syndrom erkännas som en yrkessjukdom. Det måste här visas hur situationen i Tyskland kommer att förändras under de närmaste åren. Baserat på detta är det desto viktigare att de anställda ges lämpliga möjligheter för förebyggande (förebyggande) och terapeutiska övningar.

Du kanske också är intresserad av det här ämnet: Skrivbord med justerbar höjd

data mus

Att arbeta med en mus på datorn är ett orsaksproblem för utvecklingen av RSI-syndrom. Många drabbade människor arbetar med musen i flera timmar med dålig handposition.
En bra metod kan vara att använda en speciellt formad mus som stöder en mer fysiologisk handposition. Det finns också muskuddar med handstöd. Som ett resultat är handen mindre böjd och det är mindre spänning på fingrarna och underarmen. Förutom dessa metoder kan operativsystemet och programvaran anpassas för enklare och mer effektiv användning av musen. T.ex. dubbelklicktiden kan minskas eller röststyrning kan ställas in.
Som ytterligare åtgärder bör regelbundna pauser från att arbeta med musen göras och övningar och kompensationsrörelser bör genomföras.

Du kanske också är intresserad av det här ämnet: musarm

Sjukfrånvaro med RSI-syndrom

Vid akuta klagomål och smärta kan sjukskrivning ges. Upprepad och längre sjukfrånvaro ligger också inom ramen för de lagligt tillåtna alternativen.
Om klagomålen inte förbättras trots byte av utrustning och sittställning på arbetsplatsen och det finns upprepade faser av arbetsoförmåga bör man, tillsammans med den behandlande läkaren och arbetsgivaren, söka möjligheter till andra utbyggnads- och omskolningsalternativ för att undvika arbetsoförmåga.

diagnos

För många av de drabbade görs en diagnos först efter att ha besökt många läkare från olika specialiteter.
Förutom tendinit identifieras ofta blockeringar och nypade nerver i nackområdet som orsaken till klagomålen. Det grundläggande problemet med RSI-syndrom är att de vanligt använda diagnostiska verktygen, som röntgen, CT och MR, inte kan representera en organisk orsak.
Vanligtvis ställs diagnosen RSI-syndrom av en läkare med bakgrundskunskap baserad på insamling av symtom och anamnes.

Vilken läkare behandlar RSI-syndrom?

I princip kan diagnosen RSI-syndrom ställas av husläkaren eller en allmänläkare. Ofta är emellertid klassificeringen av klagomålen svår och hänvisningen till en ortoped eller kirurg sker. Tyvärr sker inte heller den riktade diagnosen här. Det kan därför vara till hjälp att hitta andra drabbade eller själv undersöka en expert för RSI-syndromet. Dessutom kan besöka en fysioterapeut eller annan terapeut inom området muskel- och skelettsystemet hjälpa till.

Chanser för återhämtning

Ett botemedel mot RSI-syndromet är möjligt. Detta kräver en medveten och regelbunden terapi, som kräver mycket personligt ansvar från patienten. Även efter många år måste stretch- och styrkaövningar utföras vid skrivbordet efter långa perioder med arbete. Även efter lång tid utan smärta märker många patienter upprepade gånger avvikelser i underarmen och händerna som påminner dem om RSI-syndrom. Om man faller tillbaka i gamla arbetsställningar och arbetsmönster kan smärtan bryta ut igen. Sammanfattningsvis kan man säga att med självdisciplin och terapeutiskt stöd kan man uppnå en god och smärtfri livskvalitet.

Läs också: Övningar för att stärka och förbättra hållningen